Uppsatsen handlar om Piteå stads Hantverksförening från år 1877 fram till föreningens 50-års jubileum 1927. År 1877 gick hantverkarna och fabrikörerna i Piteå samman och grundade Piteå stads Hantverksförening. Syftet med föreningen var att värna om yrkenas förkovran, hantverkets framtid och utveckling, den enskilde hantverkarens inflytande samt medlemmarnas utbildning. Genom Piteå stads Hantverksförening levde gesällproven vidare och mellan åren 1877-1927 delade föreningen ut 111 gesällbrev till lärlingar som ansökt om att bli gesäller. Föreningen inrättade även en kostnadsfri undervisning för lärlingarna, grundade ett eget bibliotek, samt bidrog till att det inrättades ett folkbibliotek i Piteå stad.

Urban planning is not only a matter of architectural trends; it is first and foremost political. This thesis seeks to understand the links between political ideas and visions for the city and the physical structure of the city. The study aims to construct a model to help understand these links, a helpful tool in analysing a city, focusing on the one hand at the physical structure of what I call "The City as a Welfare Provider" and on the other hand at "The City as a Growth Engine". It also sets out to test this model in an empirical study of Stockholm and the soon-to-be built district of Norra Station in the same city.The analysis shows that Stockholm has ambitions to be a welfare provider to its citizens, but have also adopted to a discourse of interurban competition which stresses the importance for the city to enhance economical growth. What is interesting is that the physical structures promoted in the planning documents of Stockholm are nearly exclusively those associated with the model of "The City as a Growth Engine"..

This thesis deals with past and present political attitudes towards the Öresund bridge. It describes the decision making process which preceded the construction of the bridge, and has a short historical introduction to it. It then presents the attitudes towards the bridge of five different political parties, all represented by regional politicians. This empirical information was obtained through interviews with politicians and literature studies. The author then analyzes the empirical information with the help of the human ecological triangle developed by Steiner, and the center-periphery theories of Wallerstein and Persson.To conclude, the author describes what the central problem is in the case of the Öresund bridge from a human ecological perspective and analyzes the empirical data collected..

Kraven på att företag skall arbeta med att minska sin miljöpåverkan har blivit hårdare från samhällets sida. Ett verktyg för småföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrågor är miljödiplom, där Stockholms stads miljödiplom är ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom är uppbyggt i tre nivåer och det tar ett år att genomföra varje nivå.Syftet med denna studie är att studera vilka konsekvenser och förändringar som sker när företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrån organisationsteori med tonvikt på förändringar. För att svara på syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade på två per nivå i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet påverkat den dagliga verksamheten inom företaget.Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den främsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet.

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under matten..

Organisationer strävar hela tiden efter att höja kvalitén på sina varor och tjänster, samt att få sina anställda att prestera bättre. En viktig faktor för att lyckas är medarbetarnas hälsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hälsofrämjande arbetet är ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att främja sina anställdas hälsa. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

Titel: Sportevenemang ? Kollektivt fenomen eller problem? Författare: Ida Jensen och Ebba Nordlund Syfte: Vår uppsats har som syfte är att skapa en inblick av vad som händer då en liten ort blir en uppmärksammad sportevenemangsdestination. Frågeställningar: Hur har platsen betydelse för sportevenemang och tvärtom?Varför uppstår många olika konflikter kring sportevenemangen på små orter? Studieområde: Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i de konflikter som uppstått som en följd av de sandsportsevenemang som varje sommar arrangeras i Åhus. För att uppfylla uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna har vi valt att utgå från tre teoretiska teman; Sportevenemang som strategisk resurs, Platsen som utgångspunkt för evenemangen och Konflikter på platsen på grund av sportevenemang.

Malmö stads jämställdhetsarbete har, liksom mångfaldsarbetet, pågått under enlång tid. I en stad som Malmö där det finns många olika nationaliteter ärmångfaldsarbetet och integrationsfrågan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde påskynda och förbättra arbetet förallas jämlika värde. Genom att analysera Malmö stads jämställdhets- ochmångfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/personalchefer på olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frågor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. Eftergenomgången kartläggning kan konstateras att normtänkandet är starkt.

I vårt examensarbete har vi studerat gränspunkter som är skapade genom förrättningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte längre är aktuella att använda. Vi har studerat kedjan från inmätning av befintliga gränspunkter, till att de är transformerade och införda i Trollhättans Stads databas.Vi har arbetat med tre olika områden i Trollhättan, vilka är Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt är redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vårt arbete har vi sett att olika områden i Trollhättan har olika väl bevarade gränsmarkeringar. I de villaområden vi studerat har flertalet av gränspunkterna återfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sånär som på gränsmarkeringar utvisade med hushörn.För att få ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick där vi studerat gränser ur en allmän synvinkel.

Studien utgör en analys av Malmö stads samråd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan är den internationella överenskommelsen för en hållbar utveckling inom samhällsplanering. Social hållbarhet innebär goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige är en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN på en mängd områden, däribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och målsättningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur väl Malmö stads samrådsprocess i översiktsplaneringen överensstämmer med Habitatagendan och hur samrådsprocessen kan utvecklas för att skapa bättre möjligheter för ett lokalt inflytande.

The aim of this Master's thesis is to examine the ways in which culture and cultural policy are being articulated in the process of Lund's application to become Sweden's European Cultural Capital of 2014.I have used Dorte Skot-Hansen's three cultural political rationalities: the humanistic-, the sociological- and the instrumental rationality, as well as and Jenny Johannisson's extension of those into three cultural-political discourses, as sensitizing concepts in my analysis. The questions raised are: How are the three rationalities/discourses articulated in the chosen central documents and in the process surrounding them? Which themes and arguments dominate the chosen documents?The main objects of my study have been four texts that have been produced in the applicationprocess: a Prestudy, a Plan of action, a Broschure and a Cultural policy. Along with them local political protocols, newspaper articles and other related material have been used. The research method applied was a qualitative eclectical textual analysis with emphasis on the content and on tracing the way the rationalities were expressed in the material.The rationalities were all found to be articulated in the four texts.

Denna studie intar ett perspektiv mellan de två motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn på individers konstruktion av sig och sin värld. Begreppet existentiellkonstruktivism hänvisar till att omgivningen alltid gör intryck på individen men att den yttre världen först måste filtreras genom individen för att ha en inverkan på bilden individen skapar sig av sig själv och världen. Vår neomoderna tidsålder har en säregen inverkan på denna relation mellan omvärlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela här en stor roll. Utifrån denna tes ska denna studie se på vilka värderingar som Malmö Stads integrationsarbete går in i arbetet med sina objekt, det vill säga invandrare.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld.

Från röstblock till erkänd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt användande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar på att utreda SaKs gränssnitt och dess inverkan på människans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. Två bärande tankar har varit särskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) Tänk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hålla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras på lämpligt sätt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet främst varit att stärka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara användarvänligt och självinstruerande.